1:dagen Falkenberg
I dag var vii första dagen på stranden, Den bästa stranden man kan vara på när det är soligt och varmt. Att vara vid havet och på en strand som är fridfull. Det är som att ha en tarapi för själen.
Det som gör mig så stressad oftast är att mina assistenter har tider att följa och oftast så viil männinskor inte ha dom krav eller vill förstå att det inte är mitt problem. Efterssom jag har problem med sånt så blir det bara en stress för mig. När man
är här då kan man focusera på andra saker, än bara tiden ska stå i centrum.Mycket det jag gör som är roligt är inte bara för arr JAG ska ha det roligt, utan jag gillar att göra saker mad assistenten som dom också tycker är kul och leva
får jag verkligen göra här nere.
Bilresan gick bra hit och det är inte ofta jag somnar under bilfärden. Men har man en bra kudde med sig hemifrån. Alla mäniskor behöver ha vila och speciellt vi som har särskilda behov.
Här sitter jag i paradiset och det är ju så underbart.:)
Nä men Seanis😅😅😅
Min assistansproblematik
Många vet nog som läser min blogg att jag tycker att det är ett jävelskap med med olika människor. När man kommer och ska vara en assistent så ska det inte "vara sån stor grej. Men jag vet ju att skaffa barn är en stor grej och eftersom "att vara assistent är att hjälpa en annan som har en annan sorts bakrund, liv och intressen än vad du som assistent har så ska de tillgodoses. Men så är det inte. Jag har haft assistans i många år och när jag får en människa som inte ta det här jobbet på alvar, då är jag som brukare inte viktig. Det som assistenter har gjort är ställt sig i vägen till mitt liv som t.ex att säga till mig att ja idag är det kallt ute, så jag vill inte gå ut idag. När jag är en sådan människa som älskar att vara ute i ur och skur. Jag önskar att regeringen skulle förstå hur mycket ett assistentjobb gör och höja lönnen för assistenter, men också göra om jobbet så att både brukare och assistent ska trivas ihop. För det som har varit svårt för mig är just att människor som jag inte alls trivs med eller har gjort något dumt, blir kvar ändå. Uppsägningtiden är 14- 1 månad ibland 3 månader, varierande vilket avtal man har. Det kan jag säga på en gång att just det har aldrig fungerat hos mig eftersom man är så nära varandra och min kropp lyssnar inte på signaler som hjärnan ger ut och att ha en sån person som inte funkar så bra med. Då är det som att ha två hjärnor som inte lyssnar på vad din kropp säger.
När det blir så att inte det funkar med assistenten så blir jag ledsen, nerstämd arg och förtvivlad och ett tjog av massiv trötthet och att göra det som "egentligen" är kul bli bara en stor jobbig situation i kaos och det tär på mig att ens stå ut med sånt. Du kanske vet hur det också känns att ha någon du helst vill slippa och aldrig vill överhuvudtaget inte vill se mer. Hur det känns då och ändå ska den personen in i ditt hem för att den personen har sina pass som hon har rätt att ha enligt bolaget som du har. Asså, det är så fel.
It´s my life you know.;)
Den här veckan har jag gjort mer än vad jag har gjort annars. Mycket beror på att jag har haft assistenter som kan ställa upp efter tio och jag mår så bra. Att göra saker som både brukaren och assistenten mår bra av det är bra. För då starker man banden mellan varandra. Man måste ge och ta lite. Det man kan tänka på är att en som är brukare också kan bli bränd och inte bara assistenten.
I onsdags var jag på bio och såg på världens sjukaste film jag någonsin ha sett. Den hette midsommar och de som är kusligast med den filmen är att den utspelar sig i Hälsingland, som jag var mycket som barn där uppe. Det är ett hus som jag har åkt förbi när jag ska till stugan i Hälsingland. Då när jag ser det så verkligt, så blir det så verkligt och mycket knasiga tankar kommer tillbaka.
Även om den var hur konstig som helst så var den ändå bra.
Så om man gillar säktliknande filmer, så kan det vara en film för dig.
I onsdags var jag på bio och såg på världens sjukaste film jag någonsin ha sett. Den hette midsommar och de som är kusligast med den filmen är att den utspelar sig i Hälsingland, som jag var mycket som barn där uppe. Det är ett hus som jag har åkt förbi när jag ska till stugan i Hälsingland. Då när jag ser det så verkligt, så blir det så verkligt och mycket knasiga tankar kommer tillbaka.
Även om den var hur konstig som helst så var den ändå bra.
Så om man gillar säktliknande filmer, så kan det vara en film för dig.
Sen har jag varit på badet och badat bland alla ungar och deras familjer. Visst blir man ledsen när man ser vissa har lyckats och inte jag. Men många som har familjer kan inte ha så lätt jämt. Vem visar om ett förhållande svajar.:)
På kvällen drog vi en tur med assistentens bil för att titta på Miriam Brayant. Hon spelade på Furuvik denna vackra kväll.
Jobbigt
Ibland kan man inte veta vad man känner när känslorna är i atomer.
Jag är inte ett dugg arg, det är bara det att jag är mest rörd till tårar för att min vackra finaste systerdotter har födds. Visst man kan vara ledsen för man inte själv är mamma, men det har ju aldrig fungerat,
Mycket som har gjort att det inte har gått är att min assistans aldrig har funkat och det kan jag bli skogstokig på snart. Människor är experter på att kränka mig. Eftersom jag förstår för mycket, så blir jag kränk när människor tar över på ett bedust
sätt. Istället för att backa och låta vilken individ jag är och det gäller mammarollen. Det som är så svårt att vara mamma är att göra de i lagom mängd. Många ser mig som ett barn, men den är jag inte,
Att ha hjälp är underbart när människor förstår en. Men det är fruktansvärt när man inte kan ha en dialog när mäniskor inte förstår svenska. När jag nu har så svårt att förstå hur mäniskor allmänt tänker. Sen har jag en granne som skriker upp mig olika
tider på mornarna. Imorse var klockan sex och jag håller på bryter ihop.
Bara för att man har handikapp och funktionedsättning så är inte alla likadana. För bara föra du som inte har diagnoser är inte lik din granne som inte häller har dianos. Om du tvekar så gör ett diagram och jämnför de diagram du gjorde förrut, så kanske
du inser fakta. Faktan är lika med ja att alla olika. Fast man har samma diagnoser, så är man inte lika. Men min granne skriker och det stör mig som vill ha hermoni i mitt hem = enkelt.
Detta är jag i min själ. Ända man ser är en rullstol. Give up!
